fredag 10 januari 2014

Deo vs antiperspirant deo.. Skillnaden?

Som ni alla vet så finns det både vanlig deo och deo som är antiperspirant… frågan är då vad är skillnaden? Det finns ett hav av olika sorters deo. Varje gång blir de problem att välja för man vill ju oftast ha den som är ''bäst''. Men det ni inte tänk på är att den som är ''bäst'' kanske inte är så bra egentligen…
En vanlig deo är till för att endast ta bort lukt, den ska se till att vi inte luktar svett, däremot kan vi fortfarande svettas.
Antiperspirant deo tar bort både lukt och svett. Antiperspiranten sätter som ett ''lock'' för svettet så att det inte kan ta sig ut. Det kan ju vara väldigt bra om man svettas mycket men en nackdel med antiperspiranten är då att svetten måste ta sig ut så då får man räkna med att man kanske börjar svettas på andra ställen då denna svett måste ut även fast man inte vill. Så svetten blir man inte av med. den kommer bara inte ut ifrån armhålorna.


torsdag 9 januari 2014

Huden som Utsöndringsorgan!

Huden är många saker en av dem är ett utsöndringorgan. Huden har fyra körtlar som utsöndrar sekret ( Utsöndringsvätska) som ska ut ur våran hud.

Talgkörteln ( Glanduale sebacea ) - Talkörteln finns nästan överallt på våran kropp. Där vi har hår finns det talgkörtlar. Talkörteln sitter vid hårsäcken och det är bredvid håret som talget åker ut för att smörja våran hud. Vi har större talgkörtlar i ansiktet, ryggen och på bröstet därav får vi lättare finnar där och oftast får man acne på de ställena.  När hårresarmuskeln kontraheras så pressas sebum ut. Dessa talgkörtlar aktiveras vid puberteten och de påverkas av det manliga hormonet testostron. Så därför har oftast killar mer problem med finnar än vad tjejer har.


Apokrina körtlar - Det här är doftkörtlar som finns bland annat i armhålan, genitalområden, vårtgården samt ögonlocken och i hörselgången. Dessa körtlar finns i dermis och subcutis. Utsöndringen av dessa körtlar ökar vid stark sinnesrörelse eller smärta men de kan även utsöndra mer i samband med en kvinnas menscykel. Alla människor har en egen doft som kallas för fermoner. Apokrina körtlarna aktiverar en doft när de bryter ner bakterier därav luktar det.  Apor hittar sin partner genom doften och vi människor dras också till en persons egna doft. På så sätt är vi lite som aporna, vi vill helst vara hos de som vi omedvetet tycker luktar gott.


Ecrina körtlar - Våra svettkörtlar! Vi har ca 3 miljoner av dessa svettkörtlar och de är placerade över nästan hela hudytan. Det finns fler i handflator och fotsulor. Våran svettproduktion går inte att styra med vilja utan det är våra nerver som styr när de stimuleras av värme, fysisk ansträgning och psykisk stimuli.  Våra svettkörtlar hjälper oss att hålla oss nerkylda när vi blir för varma. Under en dag förlorar vi ca en halv lite vätska utan att vi tänker på det.

Bröstkörtlar (Glanduale mammae) - Kvinnor har ca 15 -20 sucken bröstkörtlar som utvecklas i puberteten men det är inte de som styr hur stora bröst en kvinna får utan de styrs av fettceller. Fettcellerna håller även värmen.  Bröstkörtlarnas funktion är att ge föda till en bebis i form av bröstmjölk.




Hudens Sinnesorgan. Hur fungerar det?

Våran hud har känselkroppar och vad som gör att vi registrerar det vår hud utsätts för hjälper olika receptorer till med d.v.s Nervceller. Det finns känselkroppar som registrerar beröring, tryck, värme, kyla, vibration och smärta. Det finns olika typer av receptorer som jag nu ska berätta lite om.

Mekanoreceptorer - De hjälper oss så att vi reagerar på tryck och sträckning i våran hud. Mekanoreceptorer är olika uppbyggda det finns :

Fria nervändar som ligger runt hårsäcken så att håret stimuleras vid rörelse av håret. Men vi känner även tryck. 
Meissners kroppar som finns framförallt på fingertopparna, handflator och fotsulor. Meissners kroppar reagerar på lätt beröring och ett svagt tryck även svaga vibrationer. Vi hårdare tryck eller hårdare beröring är det andra känselkroppar som reagerar. 
Ruffinis kroppar ligger i dermis och de är omslutna av kollagena fibrer som sitter fast i dermis elastin och kollagen, de reagerar på sträckning av huden. 
Pacinis kroppar ser ut som en kapsel och de är 3-4 mm långa, man hittar dem i dermis och subcutis och det är dem som gör att vi känner av vibrationer. 

Termoreceptorer - Dessa nervceller gör så att vi kan känna en temperatur förändring.  Våra termoreceptorer kan inte vara aktiva om temperaturen går över 45 grader och under 32 grader. Om dessa termoreceptorer inte är aktiva dör vi av att våran kropp blir för kall eller för varm. Kraus känslekropp registrerar endast kyla och Ruffinis känselkropp registrerar endast värme. Det är italienare som hittat dessa därav deras namn. 

Våran kropps har även smärtreceptorer vilket reagerar på stimuli och gör så att våra reflexer drar ifrån om vi råkar lägga handen på något varmt. Just den stunden man råkar lägga handen på en varm platta så känner man det inte, men reflexerna reagerar snabbt med hjälp av smärtreceptorer som ''säger'' till dem att ''nu är det för varmt dra undran'' Hade dessa smärtreceptorer inte funkat hade handen legat kvar och fått brännskador.
Smärtreceptorer har också fria nervändar men inte som mekanoreceptorer utan dessa reagerar på värk och smärt impulser. 




torsdag 12 december 2013

24h Regeln

24 timmars regeln är en regel vi hudterapeuter förklarar för våra kunder då de kommer in på en vaxning.  Dessa regler är :

- Ingen parfymerad bodylotion
- Ingen tvål
- Ingen sol
- Inga bad eller klorbad
- Ingen träning 
- Inget bastubad 

Det är viktigt att berätta att det här inte är okej med detta under de närmsta 24 timmarna då man precis har blivit vaxad. Använder man sig av något eller gör något som står ovanför så kan hårfolliklarna reagera.


Hårborttagningsmetoder

Det finns många olika sätt att ta bort hår på.  Jag ska förklara och berätta om de alla olika sätten att ta bort hår på.  

Depilation - Tar av håret och det växer ut igen. Det finns Mekanisk hårborttagning d.v.s Man använder nått verktyg. inom mekanisk hårborttagning ingår, rakning, vaxning, plockning och trådning.  Det finns kemiska sätt d.v.s man använder någon slags kräm. Och man kan använda sig av elektriska sätt då man använder sig av elektricitet. 

Epilation - Tar bort håret. man tar då bort håret permanent. Man kan då använda sig av Diatermi som är växelström man för in i hårets rot. Elektrolys som är likström. Likström bränner bort hårsäcken och växelströmmen fräter bort den. Det finns Blend som är en blandning av växelström och likström. Och så kan man ta bort hår permanent med laser. 

Inom linjen jag går kommer vi få testa på olika sätt att ta bort hår på och då är det viktigt att veta vilka olika sätt som finns och varför man väljer olika sätt.  Vi kommer få vaxa mycket men även få lära oss att använda oss av ström vilket är ett väldigt nervöst men intressant område. 



Hårets Växtfaser.

Som hudterapeut är det viktigt att veta hur håret är uppbyggt inför vaxning och kanske t.om. epilering. Vi måste veta hur det är uppbyggt och hur det fungerar för att kunna hjälpa våra kunder på bästa sätt och kunna förklara för dem vad vi gör. Så i detta inlägg beskriver jag de olika växtfaser ett hårstrå har.

Vi har 3 olika växtfaser och det är Anagen, katagen och telogen fas.

Anagen fas - Det är våran tillväxtfas och här producerar nya celler till hårroten hela tiden. Hårstrået sitter fast i hårlöken och det växer hela tiden. Vaxar man när hårstråna är i denna as tar det längre tid för det att växa till baka igen, använder man sig av ström är chansen stor att hårstrået aldrig kommer tillbaka igen då man förstör hårroten.

Katagen fas - Det är våran övergångsfas och här krymper våran hårfollikel. Våran hårrot växer ifrån papillan som ger strået näring och syre. I denna fas ser hårstrået längst ner i roten klubbformat.

Telogen fas - Hårets vilofas. Den här fasen varar i ca 3 månader och håret är i denna fas då de lossnar när vi tvättar det eller borstar i det. Medans hårstået väntar på att lossna så börjar det bildas ett nytt under det här ''vilande'' strået.

torsdag 5 december 2013

Feomelanin + Eumelanin

Melanin är det som skiljer våra hudfärger åt. Det finns olika färger/nyanser av melanin. I Skandinavien är det vanligt att man har mycket av Feomelanin.  Melaninet kommer ifrån melanocyterna som finns i Stratum Basale.  Det är mängden melanin som bestämmer våran hudfärg.

Feomelanin - Är mer åt det rosa hållet och vi kan återfinna detta på t.ex läppar. Allt som är i en mer rosa nyans på kroppen är ifrån feomelanin.

Eumelanin - Vanligaste typen av melanin och alla har mer av denna sort än av den andra i kroppen. Det är den nyansen som är mer åt det beigea/ bruna hållet.  Det som skiljer våra hudfärger åt är mängden av Eumelanin i huden.

Som hudterapeut är det alltid viktigt att ha koll på alla delarna som hör till huden då vårar yrke syftar på att hjälpa folk att få bättre och finare hud. Fördjupning inom ämnet är inget måste men för mer kunskap om vad man håller på med så är det viktigt att veta vad och varför vissa saker är som de är.  Att ha kunskap inom melanin är bra då man vet vad våra färgpigment heter och varför vi ser ut som vi gör.